De två första illusionerna

Jag läser bok efter bok i Samtal med Gud serien och varenda en ger mig otroligt mycket. Jag känner att jag har närmat mig en sanning som jag aldrig tidigare förstått, men som (ur mitt perspektiv) ändå verkar logisk på något vis. Jag har gått från att förneka Gud och ifrågasätta till att acceptera fullt ut.

Det har varit en småkrokig väg, men som Gud själv säger i sina böcker så kan ordet Gud bytas ut mot ordet Livet, eller mot Kärlek, för det är i sanning precis vad Gud är och vad allt är. Gud är liv – i alla dess otroliga och vackra former. Liv som uppenbarar sig själv som Dig, som en blomma, som ett rådjur eller vad som helst – allt hänger samman och allt är ett – allt är energi, allt är liv, allt är Gud.

Allt är ett och allt bara är.

Allt detta som Är, är ett enda hav av energi i olika uttryck som vi kallar livet, och har fått för oss att vi är separerade från.
Vi kan tänka och vi kan uppleva saker utanför oss själva som någonting som inte är oss själva – men den vackra sanningen är att vi är alla ett.
Vi är alla energier som vibrerar i olika hastigheter i detta enda oändliga fält av energi, och vi upplever oss som olika och separerade för att vi kan tänka och se och resonera och uppleva saker utanför oss själva. Men separerade är det sista vi är, det är en illusion.

I dessa dagar har denna insikt nåt fram till de främsta forskarna. Kvantfysikens forskare har äntligen själva kommit fram till och erkänt att allt och alla består av ren energi i ett enda stort fält av energi. Allt och alla är ett och det finns inget som skiljer oss åt. Vakuum innehåller också partiklar vilket gör att luften på en plats på jorden hänger samman med luften på en annan plats på jorden och samma luft hänger ihop med rymden då det inte finns någon separation. På samma sätt så hänger vi alla samman med varandra, och vetenskapen har fullt ut bevisat detta. Nu är det dock inget som skrivs med stora bokstäver på några löpsedlar – men sanningen kvarstår ändå och den lyder som följer..

Vi är alla en.

Detta budskap framgår väldigt tydligt i alla Samtal med Gud böckerna.

Dessa böcker läser jag dagligen numera, och försöker ta till mig precis allt som står. Det varenda bok berättar är just budskapet att vi alla är en, och samtidigt visar varför det är just på det sättet. De berättar vad vi är, hur vi som de själar vi är självmant valde att gå in i dessa kropparna och medvetet glömma bort vilka vi är, för att på så sätt kunna få uppleva det igen.

De flesta vet att det krävs en motsats till något för att det andra ska kunna upplevas. Inget varmt utan kallt.

Tyvärr krävs att livet är lite tråkigt och att det gör lite ont ibland, för att man ska kunna uppleva topparna och uppskatta dem bättre. Om man går runt och är glad hela tiden så hade man till slut inte haft något begrepp om hur det är att vara glad eftersom man alltid känner sig på det sättet. Det krävs alltid en motsats av någonting, eller ett begrepp om motsatsen, för att någonting annat ska kunna existera.

Det är därför livet skapades, för att man skulle kunna uppleva den fantastiska känslan av den positiva kärlekskraften som genomsyrar universum, genom att först uppleva hur dess motsats känns och bestämma sig för vilken del av denna relativa värld vi vill uppleva. Kärlek och glädje eller smärta och sorg – valet är helt i våra egna händer.

Att veta att man är en själ som är gjord av ren kärlek och känna denna kärlek hela tiden leder till att man saknar referensram för hur denna underbara känsla av att vara ren kärlek faktiskt känns. Den blir vår dagliga känsla och vi känner ingen annan. Därför behövs glömskan och denna relativa världen, så att vi kan veta hur motsatsen känns, och därför valde vi alla att leva i denna glömska här på jorden när vi gick in i våra kroppar. Vi ville glömma vilka vi var, för att kunna ”minnas” det igen och i samband med det även få uppleva den enorma och underbara känslan av att vara riktigt älskad och känna fullständigt ren och villkorslös kärlek igen. I den absoluta sfären som våra själar (alltså det riktiga du) befinner oss på känner vi alltid denna känsla av kärlek, därför kan den inte upplevas som en specifik känsla utan blir vårt naturliga tillstånd.

Många av oss här på jorden går runt och är negativa och känner ständig och konstant oro eller ängslan eller negativitet av någon sort. Denna känslan är en känsla som bärs av människor varje dag, och blir därför en helt naturlig känsla för dessa. En del är knappt medvetna om att de går runt och känner sig negativa, för det är så de alltid varit (tror dem). Vi glömmer bort, och vi glömmer så lätt. Vi glömde det första vi gjorde när vi blev mänskliga och allas mål borde vara att minnas igen.

Det vi alla borde ha som vårt personliga och mest prioriterade uppdrag i livet borde vara att leta efter vår sanning inombords. Den sanning som säger vem du egentligen är.

Gå in i meditation och gå in i den med den ärliga avsikten att hitta dig själv, det riktiga du – din själ – och du kommer att finna dig.

Den finns där, djupt inom oss alla, och den vill alltid bli hittat och upplevd. Den är ditt sanna Jag – den du glömt bort att du i sanning är.

Den är ditt ljus, ditt riktiga liv, den som ger liv åt det maskineri och ger den du tror att du är, din kropp, förmågan att leva.

Du är i sanning din själ och ditt medvetande, gjord av lika mycket kärlek och av precis samma ”material” som allt och alla andra.

Vi är alla delar av Gud, oändliga delar av den största, och vi är alla här för att minnas detta och skapa den upplevelsen i detta vi kallar vår verklighet. Vi ville – varenda en av oss – komma ner i den kropp vi har för att återigen minnas att vi är de själar vi är, med samma skapande förmågan som Gud har då vi alla är hans barn. Och med denna skapande förmåga skapa upplevelsen av livet utifrån den högsta och vackraste tanken du har om dig själv. Med dina högsta tankar, dina vackraste och mest upplyftande tankar, genom dem kommunicerar Guds önskan med dig själv. För han vill det du vill, och det du vill vill han.

Han vill att du ska börja minnas vem du är, och börja minnas att allt detta du tror om livet, bara är en illusion.

Han vill att du ska minnas att behov inte finns, att du inte måste göra något här i livet förutom att vara. Han vill att du ska minnas att det bästa du kan göra för dig själv, är att meditera varje morgon och kväll och söka sanningen om vem du är. Han vill att du ska minnas att detta överflöd du önskar, har getts till dig redan innan du önskat det, men du pushar det bort från dig genom att hela tiden tvivla på vem du är och vad du kan göra. Ditt tvivel skapar och det skapar dina förutsättningar för mindre av det du vill ha, för att du tvivlar på att du kan få det.

Du är i sanning en skapande varelse – människa är bara vad du kallar dig.

Så sluta begränsa dig och börja inse att det inte finns några begränsningar andra än de du satt på dig själv (eller andra satt på dig). Det finns inga behov som måste uppfyllas och det finns inget som kallas misslyckande när du börjar att medvetet skapa ditt liv. Det handlar om val och avsikter.

Detta är den första och andra illusionen som det talas om i Gemenskap med Gud av Neale Donald Walsch. Att behov skulle finnas och att man kan misslyckas med någonting.

Om det är någon bok man ska läsa i den serien så är det definitivt den.

Den tar snabbt död på saker vi fått för oss om oss själva och om Gud/Livet. Falska saker som vi gör bäst i att radera från vårt medvetande om vi vill kunna uppleva livet fullt ut som vi hade tänkt oss.

Illusionen om misslyckande är den andra illusionen och i den tror vi att vi kan misslyckas med att få något som vi vill ha, eller att Gud kan misslyckas med att få någonting som han vill ha – vilket inte är sant. I alla böcker om personlig utveckling och framgång så har de flesta sagt klart och tydligt att om man bara har sin avsikt klar och tydlig framför sig  och aldrig ger upp, så kommer man alltid att nå sitt mål. Och det är precis vad Gud säger om misslyckandet också. Allt är en enda illusion – och det är den andra illusionen.

Det finns ingen som kan misslyckas med någonting, det tar bara olika lång tid att nå fram. Ett misslyckande som vi kallar det är egentligen ingenting annat än ett försök. Man har försökt  med något, men inget som man någonsin försöker med ”lyckas” man med på första försöket. Inget i stort sett – förutom då man gör det. Man försöker tills man kan det och sen kan man det.

Men så länge man bara fortsätter att försöka så kommer man till slut att lyckas eller att ha lärt sig hur man gör, så är det.

(Visited 158 times, 1 visits today)
2017-09-08T10:53:02+00:00

Leave A Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Taggar

Translate »